Utforska Sveriges Natur
Utforska Sveriges Natur
Flodkräftan och den nordamerikanska signalkräftan är nattaktiva djur och fiskas därför vanligen nattetid. Det traditionella svenska sättet att fånga kräftor är att ro ut i en insjö kvällstid och sänka ned mjärdar som agnats med fisk. Efter några timmar kan man vittja mjärden. Man kan hinna med två fångster under en natt, en gång under den tidiga natten och en gång precis innan gryningen.
För att förhindra att kräftorna blir dåliga brukar de hållas vid liv ända tills de kokas levande och serveras. Många kräftätare vill att kräftorna hålls utan tillgång på mat i minst ett dygn innan de tillagas, för att säkrställa att kräftans tarm är tom.
Flodkräfta
För att kräftan ska dö så fort som möjligt kokar man upp vattnet i förväg och lägger i kräftan med huvudet före i det bubblande spadet. Kontrollera alltid att vattnet kokar ordentligt innan nästa kräfta läggs i. Att tillsätta många kräftor på en gång kan göra att vattentemperaturen hamnar under kokpunkten och är därför inte att rekommendera.
Flodkräftan är en inhemsk svensk art, medan signalkräftan kommer från Nordamerika och har planterats in i Europa av människan. Signalkräftan är idag mycket vanligare än flodkräftan i södra Sverige, eftersom den kan bära kräftpestsmitta i skalet utan att själv bli sjuk så länge den inte utsätts för annan stress. När signalkräftor introduceras till en sjö eller vattendrag brukar det innebära att alla flodkräftor där dör av kräftpest. Att plantera in sötvattenskräftor i svenska vatten är olagligt såvida man inte har tillstånd från Länsstyrelsen. Detta gäller oavsett art.
Signalkräfta
För att få fiska flodkräftor och signalkräftor i Sverige måste man vara yrkesfiskare med särskilt tillstånd eller ha tillstånd från fiskerättsinnehavaren. Det finns dock ett viktigt undantag för den stora insjön Vättern. Under fem specifika helger under hösten finns vissa möjligheter för fritidsfiskare att fiska kräftor i Vättern utan krav på tillstånd. Man måste följa de detaljerade regler som gäller. Du kan läsa mer om dem längre ned på denna sida. För aktuell information är det alltid bra att kontakta Havs- och vattenmyndigheten.
Yrkesfiske av kräfta får endast ske med tillstånd av Länsstyrelsen, och endast i de vatten som tillståndet gäller. Mer detaljerad information om vad som krävs för att beviljas tillstånd och vilka regler som ska följas kan fås av Länsstyrelserna.
På enskilt vatten är det fiskerättsinnehavaren som avgör när och i vilken omfattning kräftfiske ska bedrivas. Även om man är fiskerättsinnehavare eller har tillstånd från denne finns det dock vissa regler som måste följas, trots att kräftfisket sker i enskilt vatten. Det gäller bland annat vilka fångstredskap som får användas, hur de ska vara utformade och hur de ska märkas.
För fiske i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren är minimimåttet för sötvattenskräfta 10 cm, mätt från pannspets till stjärtspets. Kräftor som är mindre än så måste omedelbart släppas tillbaka i vattnet.
Detaljerad information hittar du hos kontakta Havs- och vattenmyndigheten.
I sjön Vättern får fritidsfiskare fiska kräftor utan särskilt tillstånd på allmänt vatten (ej enskilt vatten) under fem helger som infaller under en period som sartar klockan 17:00 på fredagen andra helgen i augusti och avslutar klockan 17:00 på söndagen den andra helgen i september. Observera att det endast är på helgerna som kräftfiske får ske, inte på dagarna därimellan.
Det finns vissa geografiska begränsningar (enskilt vatten och skyddsområden) som man måste ta hänsyn till under dessa fem helger, så kontrollera alltid vad som gäller för just den plats du vill fiska på i Vättern.
Fritidsfiskaren måste också följa alla de övriga regler som gäller för kräftfiske, bland annat vad gäller vilka redskap som får användas, hur de får vara utformade och hur de ska vara märka. Kräftor som är mindre än 10 cm långa, mätt från pannspets till stjärtspets, måste omedelbart släppas tillbaka i Vättern.
För mer information, kontakta Länsstyrelsen Örebro län.
Att fiska kräftor i Sverige och äta upp dem på en kräftskiva är en tämligen ung tradition. En bra bit in på 1800-talet var det huvudsakligen överklassen som ville ha kräftor, medan allmogen såg dem som oaptitliga insekter och möjligen kunde tänka sig att ge dem som kraftfoder till boskapen.
Under 1800-talet började bruket att äta kräftor sprida sig ned genom borgerskapet och till slut konsumerades så mycket kräftor att man år 1878 införde ett förbud mot att fiska kräftor i sjön Hjälmaren under juni och juli månad, eftersom man fruktade att kräftstammen där annars skulle bli helt utfiskad. Detta var samma år som man påbörjade den stora sänkningen av Hjälmarens yta för att skapa ytterligare odlingsmark för jordbruket.
Under kommande år infördes liknande förbud i andra sjöar och tillslut var det förbjudet att fiska kräftor i samtliga svenska sjöar under perioden 1 november – 7 augusti (klockan 17:00). Den 7 augusti klockan 17:00 inleddes därmed årets fiskesäsong för kräftor, och därmed fick vi den svenska traditionen med kräftpremiär.
När Fiskeriförodningen (1982:126) infördes flyttades kräftpremiären till klockan 17:00 den första onsdagen i augusti. Detta gällde tills Fiskeriförodningen avskaffades den 1 januari 1994.
Numera finns det alltså inte någon lagstadgad kräftpremiär, men traditionen att äta kräftor i augusti och tidig september lever kvar.
Att Fiskriförordningn avskaffades innebär inte att det är fritt fram att fiska kräftor hur som helst numera – tvärt om. Sedan den 10 februari 2014 är det bara tre typer av fiske av sötvattenskräftor som är tillåtet: