Varje höst är det ungefär 250 000 jägare som deltar i älgjakten i Sverige, och de brukar skjuta ungefär 100 000 älgar totalt. En mycket stor andel av de svenska jägarna jagar älg.

Det finns älg i alla svenska landskap utom Gotland. Älgarna lever i barrskogar och blandskogar, och anpassar sig bra till allt från urskog till ungskog. Älgkalvarna föds normalt i maj eller juni, men födslar i juli förekommer också. (Det är dock svårare för sent födda kalvar att överleva den kalla årstiden.) Under sommaren finns det cirka 300 000 – 400 000 älgar i Sverige, inklusive kalvar. Under hösten skjuts ungefär 100 000 älgar vilket gör att stammen håller sig på en lägre nivå tills det blir varmt igen och nya kalvar föds.

Älgar kan bli uppemot 25 år gamla, men i Sverige lever de flesta älgar betydligt kortare liv än så. Det är mindre än 15% av älgtjurarna som är 5 år eller äldre, medan ungefär en tredjedel av älgkorna är 5 år eller äldre.

Jaktmarker

För att jaga älg lagligt måste man antingen jaga på jaktmark som man själv äger eller på jaktmark som man enligt avtal med markägaren har rätt att jaga älg på.

Vad gäller älgjakt som finns det tre typer av älgjaktsområden i Sverige:

• Licensområde

  För ett licensområde är det länsstyrelsen som meddelar antalet älgar som får fällas. Licensområden medger avskjutning av minst en älgkalv per år.

• Älgskötselområde

  Ett älgskötselområde har en skötselplan för älgstammen och jakten sker på basis av denna. Älgskötselområden är vanligen av sådan storlek att man i normalfallet kan skjuta av minst tio vuxna älgar per år.

• Oregistrerad mark

  Här sker jakt utan licens och som endast avser älgkalv yngre än fem dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen beslutar om.

Jaktsäsong för älg

• Jaktsäsongen för älg startar första måndagen i september i norra Sverige.
• Jaktsäsongen för älg startar andra måndagen i oktober i södra Sverige.
• Hur länge jaktsäsongen ska pågå avgörs årligen och meddelas av länsstyrelsen i respektive län. Det är också länsstyrelsen som beslutar om eventuella uppehåll och begränsningar.

Statligt jaktkort

För att få jaga älg i Sverige krävs ett statligt jaktkort. Det statliga jaktkortet är ett bevis på att du betalat den obligatoriska viltvårdsavgiften. Jaktkortet ska du ha med dig under jakten.

Alla jaktdeltagare som har del i bytet måste ha jaktkort, även den som går i drev, är hundförare, och så vidare. Undantag gäller för minderåriga utan jaktvapen.

Mer information om jaktkort hittar du hos Naturvårdsverket.

Vapen och ammunition

Älgjägare måste ha licens för de vapen han eller hon använder. Godkänd jägarexamen krävs för att du ska kunna ansöka om licens för jaktvapen. (Om du redan idag har licens för jaktvapen och den licensen utfärdades innan år 1985 behöver du inte avlägga jägarexamen. Det finns också vissa möjligheter till undantag för utländska jägare.)

Älg får endast jagas med klass 1-ammunition.

Älgjägaren bör varje år innan älgjakten påbörjas genomföra ett skjutprov för att säkerställa att vapnet är inskjutet och att jägaren själv är tillräckligt skjutskicklig.

Jägarexamen

Det är Naturvårdsverket som fastställer kraven för svensk jägarexamen, men jägarexamensproven arrangeras inte av Naturvårdsverket utan av godkända jägarorganisationer, bland annat Jägarnas Riksförbund och Svenska Jägareförbundet.

Jaktledare

Älgjakt ska ske under ledning av en jaktledare. Jaktledaren har ett särskilt ansvar för att se till att jakten sker i enlighet med regelverket. Detta gäller allt från förberedelse av deltagarna till eftersök och rapportering.

Eftersök

Det finns en lagstadgad skyldighet för jägarna att göra eftersök på skadskjutna djur. En utbildad eftersökshund måste finnas till hands så att den kan infinna sig på skottplatsen senast två timmar efter påskjutningen och påbörja eftersöksarbetet.

På jaktledaren vilar ett extra stort ansvar att säkerställa att alla regler rörande eftersök uppfylls.

Älgavgift

Efter jakten ska resultatet rapporteras till länsstyrelsen och älgavgift (fällavgift) ska betalas in. I skrivande stund är avgiften 850 kronor per vuxen älg och 100 kronor per årskalv.

Älgavgift ska inte betalas för en älg som bedömts vara otjänlig som människoföda. Bedömningen görs av veterinär eller polis, eller av en person som av länsstyrelsen har erhållit behörighet att göra en sådan bedömning. (De personer som har getts behörighet finns listade, med mobiltelefonnummer, på länsstyrelsens sajt.)