Den Skandinaviska fjällkedjan (Skanderna) är en bergskedja som sträcker sig längst hela den västra sidan av den skandinaviska halvön, från Nordkap i norr till Norges kust mot Skagerrak i söder. Totalt är detta 170 mil vilket gör Skanderna till en av de längsta bergskedjorna i hela Europa.

För den som vill fjällvandra är det praktiskt att följa någon av de många vandringsleder som finns i de svenska fjällen. Det svenska statliga ledsystemet i fjällen består av totalt 550 mil av markerade leder som sköts om av länsstyrelsen i respektive län. Detta system omfattar både sommarleder, vinterleder och skoterleder.

Att vandra längs en statlig fjällvandringsled innebär bland annat att leden är utmärkt med rösen eller dylikt så att man inte så lätt går vilse, samt att man kan räkna med att det kommer att finnas broar över vattendrag som annars skulle kunna vara riskabla att korsa.

Längst de statliga fjällvandringslederna finns strategiskt utplacerade rastskydd. Rastskydden är inte tänkta för övernattningar utan för kortare raster och för att ge skydd i nödsituationer. Det brukar finns både ved och telefon i rastskydden, men detta ska bara utnyttjas av nödställda. Däremot driver Svenska Turistföreningar (STF) vandringsstugor och fjällstationer längs många av vandringslederna och dessa lämpar sig väl för övernattning. Att tälta är också populärt bland fjällvandrare, men kontrollera alltid vilka regler som gäller i förväg eftersom många fjällvandringsleder går genom nationalparker som kan ha annorlunda regler för tältning än de som allemansrätten anbefaller.

Förutom de statliga fjällvandringslederna finns det också gott om andra fina vandringsleder i de svenska fjällen som sköts av lokala turistföreningar, av kommunen eller av privata turistföretag.

Som nämnts ovan kan man tälta eller övernatta i STF-stugor när man fjällvandrar, men i anslutning till vissa vandringsleder finns även vanliga vandrarhem och hotell, särskilt om man kan tänka sig att göra en liten avstickare in till närmsta samhälle. Det finns också privata stugor som man kan hyra, inklusive sådana som är till uthyrning för längre perioder. Vissa fjällvandrare föredrar att ha en privat stuga som bas och sedan göra vandringsturer med utgångspunkt från denna snarare än att vandra från punkt A till punkt B till punkt C.

Kungsleden

En av de mest välkända fjällvandringslederna i Skandinavien är Kungsleden, som går mellan Abisko och Hemavan i Lapplands fjällvärld. Den vandras årligen av fjällvandrare från alla världens hörn, som antingen väljer att gå hela leden eller att fokusera på en eller några få etapper. Kungsleden bjuder på en mycket varierande vandring, så man kan välja etapper utifrån sina egna preferenser, till exempel baserat på hur erfaren fjällvandrare man är, hur pass fysiskt ansträngande vandringen får vara och hur länge man vill vara ute och vandra. Här finns allt från fjällhedar och sjölandskap till knotig fjällbjörkskog och dramatiska bergstoppar.

Totalt är Kungsleden ungefär 425 km lång om går huvudsakligen genom obebyggda landskap. Renskötsel bedrivs längs leden, så man måste visa hänsyn gentemot renarna när man träffar på dem. Kungsleden passerar bland annat Kebnekaisemassivet, och den som går hela leden kommer att besöka fyra olika nationalparker: Abisko, Stora Sjöfallet, Sarek och Pieljekaise.

Längs större delen av Kungsleden finns övernattningsstugor som sköts om av Svenska Turistföreningen. Totalt är det 16 övernattningsstugor, och avståndet mellan dem varierar från cirka 1 mil till 2 mil. Om man vandrar etapper som saknar övernattningsstugor, till exempel den mellan Kvikkjokk och Jäkkvik, kan man räkna med att det kommer att vara betydligt glesare bland vandrarna. Dessa bitar passar extra bra för den önskar ensamhet och inte har något emot att bo i tält istället för i stuga.

När kan man vandra Kungsleden?

Det är framförallt under sommarhalvåret som fjällvandring sker längs Kungsleden, men det finns en del övernattningsstugor som är öppna och bemannade även under kallare delar av året. Turen Abisko – Kebnekaise brukar till exempel locka en hel del vintervandrare. Vintertid är det förstås extra viktigt att kontrollera i förväg vilka skydds- och övernattningsmöjligheter som kommer att finnas längst den väg man vill vandra, för vintervädret i fjällen kan slå om snabbt och gå från behagligt till riktigt tuffa förhållanden.

Kungsledens framväxt

Arbetet med att skapa den här fjällvandringsleden påbörjades redan vid sekelskiftet 1800/1900 vilket är imponerande när man betänker att det inte var förrän på 1800-talet som den svenska fjällvärden blev fullständigt utforskad och kartlagd av statsmakten.

Det var den då tämligen nybildade Svenska turistföreningen (STF) som var pådrivande i frågan om att skapa ”Kungsvägen genom Lapplands fjällvärld” och de startade med att ordna en vandringsled mellan Abisko och Kvikkjokk. De första vandringsstugorna uppfördes vid Abiskojaure och Kebnekaise år 1907. Det komma att dröja till mitten av 1920-talet innan leden mellan Abiska och Vakkotavare rösades, och själva namnet Kungsleden togs inte i bruk förrän 1928. På 1950-talet gick Kungsleden från Abisko till Ammarnäs, och i mitten av 1970-talet förlängdes den med sträckan Ammarnäs – Hemavan.

I mitten av 2000-talet anlade Svenska kyrkan i samarbete med STF och länsstyrelsen sju stycken meditationsplatser längs Kungsleden. Varje meditationsplats har en sten där något citat från Dag Hammarskjölds ”Vägmärken” är ingraverat.