Utforska Sveriges Natur
Utforska Sveriges Natur
Sverige är ett land fullt av köttälskare. Den genomsnittlige svensken äter varje år hela 87,3 kg kött. Det motsvarar strax under 250 gram kött om dagen. Detta innebär att de flesta svenskar äter minst ett mål kött om dan. Om man beaktar att en del svenskar är vegetarianen så kan man anta att de flesta svenskar äter mer än så. Vi svenskar älskar kött så mycket att det t.o.m möjligt att prenumererar på kött. 
Tre bönder erbjuder att varannan månad leverera 10kg nötkött direkt från Torps Gård i Näshulta.
Med tanke på hur mycket vi älskar kött (och natur) så är det inte konstigt att det finns ungefär 300 000 registrerade jägare i Sverige. Några exempel på typer av jakt som bedrivs i Sverige är löshundsjakt, drevjakt, grytjakt, smygjakt och vakjakt. Fågeljakt bedrivs vanligen med stående fågelhundar eller med trädskällare. Vid sidan av Svenska jägare så kommer även ett stort antal utländska jägare hit för att jaga varje år.
Det är markägaren som har jakträtten, men det är staten som beslutar om vilka arter som får jagas, när de får jagas och hur de får jagas. Jakttiderna för olika arter varierar vanligen beroende på var i landet man befinner sig, eftersom Sverige är ett så avlångt land där det kan ha hunnit bli vårväder med lövsprickning och fågelsång i Skåne medan det fortfarande är vinter och snö i Lappland.
De flesta arter som får jagas får jagas dygnet runt under jaktsäsongen, men för vissa arter finns det begränsningar. En viktig sådan gäller älgen, en art som endast får jagas från och med en timme före solens uppgång till solens nedgång.
För att lagligen bedriva jakt i Sverige krävs i de flesta fall både jakträtt och statligt jaktkort, samt rätt att använda de jaktvapen man begagnar sig av. Detta gäller oavsett om man jagar på mark där man själv innehar jakträtten eller om jagar på mark där man betalar jakträttsinnehavaren ersättning för att få jaga. För vissa djur tillkommer också en fällavgift som ska betalas in till Länsstyrelsen.
Det finns undantag från ovanstående regler. Man behöver till exempel inte uppfylla ovanstående krav för att lagligen få fånga och döda vildkanin på mark man äger. Man har också utökad rätt att fånga och/eller döda vissa djur som uppehåller sig i ens trädgård eller på ens gård, till exempel husmus, skogsmus, råtta, sork och bisam. Undantag gäller också för vissa sorters jakt i vetenskapligt syfte och vissa sorters skyddsjakt. Att av djurskyddsskäl avliva ett vilt djur är också något som har en särskild reglering i Jaktförordningen.
Mer detaljerad information om både grundregler och undantag hittar du i Jaktlagen (1987:259) och Jaktförordningen (1987:905).
Jakt ska enligt svensk lag bedrivas så att djuren inte utsätts för onödigt lidande, och så att varken människor eller egendom utsätts för fara. För att motverka onödigt lidande hos bytesdjuren finns bland annat regleringar för vilka typer av vapen som är tillåtna. Högvilt för till exempel endast fällas med klass 1-ammunition.
Jakträtten är knuten till fastigheten, och det är alltså fastighetsägaren som har jakträtten för sin mark.
Fastighetsägaren kan genom avtal upplåta nyttjanderätt till marken i jaktavseende och därigenom ge någon annan rätt att jaga på marken. Detta är mycket vanligt förekommande och brukar kallas för jaktarrende trots att det inte rör sig om ett arrende i juridisk mening. Särskilt juridiska personer, till exempel skogsbolag och stift, brukar vilja upplåta mark mot en avgift ut så att individuella jägare eller jaktlag kan jaga där.
I Sverige jagar ungefär hälften av jägarna på egna marker medan den andra halvan jagar på mark som tillhör någon annan.
Kommentarer inaktiverade för Jakt i Sverige
Vildmarksliv.nu - Alla rättigheter reserverade