Utforska Sveriges Natur

Laxfiske i Sverige

Lax fiskas både längs kusten och i vattendrag i Sverige, men betydligt mer lax tas upp ur vattendragen än längst kusten. Som exempel kan nämnas att sportfiskare år 2006 tog upp 6,5 ton lax ur de halländska åarna, samtidigt som yrkesfiskarna längst kusten samma år tog upp 600 kg lax.

För information om hur, var och när man får fiska lax utan fiskekort rekommenderar vi att du går vidare till vår artikel om fiske i Sverige. Förenklat kan man säga att fiske utan fiskekort eller yrkesfiskarlicens är tillåtet längs kusten samt i de fem största sjöarna, men det finns inskränkningar i denna rätt så man bör läsa på vad som gäller just där man är intresserad av att fiska lax.

Den lax som finns i svenska vatten är arten Salmo salar, även känd som Atlantlax. I Sverige finns det lax både på östkusten och västkusten, samt i vissa vattendrag. Dessutom finns det laxar som lever hela sina liv i insjön Vänern och dess tillrinnande vattendrag, och alltså aldrig vandrar ut i saltvatten.

I Sverige brukar man skilja på de tre olika laxbestånden egentlig Atlantlax, Östersjölax (baltisk lax) och Vänernlax. Egentlig Atlantlax hittar man i Sverige endast på växtkusten. Den växer upp i Atlanten och leker i vattendrag som tömmer sig i Atlanten. Östersjölaxen lever däremot på östkusten, där den växer upp i Östersjön och leker i vattendrag som tömmer sig i Östersjön. Vänernlaxen växer upp i Vänern och leker i vattendrag som tömmer sig i Vänern.

Östersjölaxen anses härstamma från en avsnörd population av egentlig Atlantlax, och Vänernlaxen är i sin tur förmodligen en avsnörd population av Östersjölax.

På grund av annorlunda kost har Östersjölax och Vänernlax inte den laxrosa köttfärg som karaktäriserar den egentliga Atlantlaxen, utan deras kött är mer blekvitt.

Lekvattenområden

Laxen är en vandringsfisk. Laxarna leker i rinnande vatten och det är där äggen kläcks. Laxungarna stannar sedan kvar i vattendraget i ett till fem år. Därefter lämnar laxen vattendraget och lever i havet (eller, för vissa populationer, en stor insjö) i ett till fyra år, innan den återvänder till det vattendrag den kläcktes i – denna gång för att leka. Hur gammal en lax är när den blir könsmogen varierar, vissa blir det redan vid två års ålder medan andra är uppemot nio år innan de leker.

I Sverige leker egentlig Atlantlax huvudsakligen i de halländska åarna, men påträffas även sporadiskt i vattendrag i Bohuslän och nordvästra Skåne.

Östersjölaxen leker i Sverige i vattendrag som tömmer sig i Östersjön, framförallt de norrländska älvarna samt åar i Blekinge.

Vänernlaxen leker i vattendrag som tömmer sig i Vänern.

Sneaking fuckers

Så kallade sneaking fuckers är laxhannar som inte lämnar det vattendrag där de kläcks. De brukar inte bli lika stora som de laxhannar som återvänder från havet är. Istället för att på egen hand försöka attrahera en hona har sneaking fuckers vanligen som taktik att smyga in och spruta sin mjölke när en hona leker med en återvändande hanne.

Laxens överlevnad

Lax har varit en viktig matfisk i Sverige sedan urminnes tider. I takt med att fisket blev allt mer effektivt uppstod dock risk för överfiskning. I börja av 1900-talet förbjöds laxfiske med nät och fällor i vattendragen – innan dess var det vanligt med nät och fällor som helt spärrade vägen för laxarna. Laxfiske med långrev och drivgarn i havet förbjöds i slutet av 1970-talet.

Överfiske har inte varit laxens enda problem, utan olika sorters miljöförstöring har också orsakat stor skada. Detta har man försökt komma till rätta med genom utsläppskontroll, kalkning för att motverka försurning, byggande av laxtrappor vid vattenkraftverken, med mera. Man har också restaurerat lekvattenområden och planterat in laxen på nytt. Till exempel utrotades laxen i Nissan redan på 1920-talet, men senare inplantering av smolt från Lagan och Ätran var framgångsrik och Nissan har numera återigen ett stort laxbestånd. Ett annat framgångsrikt exempel är Kalixälven. År 1989 fanns där ungefär 50 000 smolt. År 2005 hade siffran ökat till 825 000 smolt.

Kraftverksdammarna i Sverige utgör trots laxtrapporna fortfarande ett vandringshinder för de svenska laxarna och kraftverksbolagen betalar varje år för utsättning av odlad smolt för att kompensera.