Rådjuret (Capreolus capreolus) är ett litet hjortdjur som lever i större delen av Sverige, dock ej i de allra nordligaste områdena av landet. Tillsammans med älg och vildsvin är rådjur en av de arter som jagas allra mest i Sverige.

Årligen fälls runt 200 000 rådjur i Sverige, vilket kan jämföras med att det ”bara” fälls kring 100 000 älgar. Antalet fällda rådjur kan dock variera en hel del från en jaktsäsong till en annan, eftersom det inte finns någon kvot att hålla sig inom och rådjursbeståndens storlek varierar beroende på vintrarnas mildhet. Till exempel fälldes ungefär 210 000 rådjur under jaktsäsongen 1997/1998, medan antalet fällda rådjur för jaktsäsongen 2007/2008 var färre än 120 000 djur.

Rådjur räknas som klövvilt i Sverige och många av de grundläggande reglerna för rådjursjakt är de samma som för jakt på övrigt klövvilt. Detta innebär bland annat att man måste ha tillstånd av markägaren, man måste hålla sig till jaktsäsongen, man måste ha statligt jaktkort och vapenlicens, och man måste både känna till och följa de regler som syftar till att motverka onödigt lidande hos bytesdjuren.

Vid rådjursjakt ska en särskilt tränad eftersökshund finnas tillgänglig så att den vid behov kan infinna sig inom två timmar för att genomföra eftersökning.

När är det jaktsäsong på rådjur?

• Jaktsäsongen för rådjur är 1 oktober – 31 december i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. I resten av landet är jaktsäsongen på rådjur 1 oktober – 31 januari.
• Vuxna hannar med horn får jagas från 16 augusti till den 30 september i hela landet, dock endast i form av smyg- och vaktjakt. I Uppsala, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län är dessutom smyg- och vaktjakt på vuxna hannar med horn tillåten 1 maj – 15 juni.
• Kid (rådjur som är yngre än ett år) får jagas 1 september – 30 september, dock ej i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Hur många rådjur får skjutas?

Under jaktsäsongen finns det ingen kvot för hur många rådjur som får skjutas, bara allmänt hållna regler om att jakten ska anpassas efter tillgången på vilt.

Är rådjur högvilt?

Nej, rådjur räknas som småvilt.

Är det tillåtet att jaga rådjur med pil och båge?

Nej, det är inte tillåtet att jaga rådjur med pil och båge i Sverige.

Rådjuret utrotades nästan i Sverige under 1800-talet

Idag har vi stora bestånd av rådjur i Sverige, men så har inte alltid varit fallet. På grund av oreglerad jakt sjönk rådjursbestånden kraftigt under det sena 1700-talet, och i mitten av 1800-talet var rådjuren så gott som utrotade i vårt land, efter att ha levt här oavbrutet i tusentals år.

Under den senaste istiden försvann rådjuren från stora delar av Europa, men när isen smälte och växtligheten började komma tillbaka så återvände även rådjuren. I delar av södra Europa fanns de på plats igen redan för 20 000 år sedan, men hit till Skandinavien kom de inte förrän för ungefär 8 000 år sedan.

Det fanns under långa tider gott om rådjur i både Götaland och Svealand, och jakten på dem var begränsad eftersom det endast var kungen, eller adelsmän med tillstånd från kungen, som fick fälla rådjur. Redan i Östgötalagen som skrevs ned i slutet på 1200-talet stadgas att rådjuren är kungens djur och att ingen får fälla dem utan kungens tillstånd. (I Norrland var jaktsituationen för allmogen däremot annorlunda, både av juridiska och praktiska skäl. Där gällde den så kallade bågskatten och allmogen hade större jakträttigheter än i resten av landet.)

År 1789 ändrades jaktlagen genom Gustav III:s kungliga förordning och för första gången på mycket länge fick skattebönder i Svealand och Götaland rätt att fälla rådjur på sin egen mark. Detta ledde snabbt till att rådjuret gick från att vara mycket vanligt i Svealand och Götaland till att nästan utrotas. Snabbast gick det i Södermanland och Närke där rådjuret försvann redan under 1700-talet, och i Östergötland utrotades rådjuren under 1820-talet. Skåne som utmärkte sig genom att ha rådjur kvar så sent som i mitten av 1800-talet. På godset Övedskloster i Skåne var rådjuret fredat från allmogen och detta var en starkt bidragande orsak till att rådjuren inte utrotades helt från Götaland.

På 1860-talet lät den rike jaktentusiasten Oscar Dickson plantera in rådjur igen i Göteborgstrakten och de spred sig sedan därifrån till närliggande områden. Från Skåne skedde under 1880-talet också en spridning av rådjur till Halland och Kronobergs län.

Det förhållandevis nybildade Jägareförbundet drev på frågan om skydd av de svenska rådjuren och fick så småningom igenom sina krav i hela Sverige, inklusive Norrland. På 1930-talet hade rådjurspopulationen återhämtat sig rejält i Skåne, och på 1940-talet började enstaka rådjur rapporteras från områden betydligt längre upp, bland annat Dalarna. I början av 1950-talet levde fasta bestånd av rådjur i Jämtland, Härjedalen och Medelpad.

I mitten av 1950-talet räknade man med att det fanns cirka 100 000 rådjur i Sverige. Under de följande decennierna växte bestånden till ordentligt trots jakten och i början av 1990-talet bedömdes den totala svenska populationen ha nått upp till 1 miljon rådjur. Sedan dess har dock mängden rådjur sjunkit rejält igen, särskilt norr om Dalälven och i Bergslagen. År 2005 beräknades den totala svenska stammen uppgå till cirka 375 000 rådjur.

Anledningen till att rådjuren har minskat på senare tid är en kombination av ökad (mänsklig) jakt och att de svenska stammarna av lodjur och räv har blivit större. Räven jagar framförallt nyfödda kid, medan lodjur också kan ge sig på större rådjur. Under 1980-talet och 1900-talet var rävstammen liten i Sverige på grund av rävskabben, något som innebar att fler kid överlevde.

Storleken på den svenska rådjursstammen fluktuerar mycket eftersom milda vintrar gör att fler rådjur överlever medan en hård vinter kan minska beståndet markant. Detta gör också att antalet rådjur som skjuts under ett år varierar.